thewitch

Det har varit en omtumlande vecka... Jag har varit väldigt känslig den senaste tiden. Vaknade pigg & utvilad på måndag efter ett härligt lov! Tyvärr varade den känslan endast denna måndag. Sedan var jag & Julia med kompisar + mammor på en sminkkurs på Make Up Store =). en väldigt lyckad tillställning & det fick inhandlas lite tills Julias stora dag -inträde i tonåren!!

Torsdagen var bara en lång hemsk fruktansvärd dag. Först hade jag ett medarbetarsamtal med min chef. Det ska vara ett samtal där jag får chansen att visa hur duktig jag är, samt att vi sätter upp mål som gäller för läsåret. Samtalet är dessutom lönegrundande för nästa år. Men jag fick aldrig möjlighet till att visa mina visioner & framhäva mina starka sidor =(. Min chef hade vissa punkter som hon ville ta upp & det var sådana saker jag inte kommit så långt med. har precis i slutet av september fått kriterierna godkända & det fanns massa följdfrågor på HUR jag ska arbeta vidare med det. Samtalet avslutades med att hon skulle argumentera på varför jag fått den lönehöjningen jag fått. Jag fick ju den näst högsta höjningen 800/1000 kr. Jag vet att jag är bra på den jag gör & är omtyckt av elever & personal. De agument hon la fram varför jag inte fick fullt var absurda. Hon sa sager som "jag har hört", "jag har en känsla" m.m. Hon kan ta sina känslor & stoppa upp i röven. Man kan inte gå på känslor eller skvaller när det gäller lönehöjning. Utan det måste baseras på fakta. En insident eller vad jag ska kalla det som hon tog upp är något som är högst aktuellt nu & då ska det inte ens finnas med i beräkningarna. Jag gick därifrån & kände mig helt värdelös... Efter ett sådant samtal tappar man liksom lusten. Känner inte för att 100% när man inte får något ut för det. Hon tog inte upp en endda sak som jag var bra på. bara saker jag måste utveckla. Åh visst måste man få veta det, vill nu alltid bli bättre. Men det hade ju varit trevligt med lite uppskattning.

Inte nog med denna energitöming så hann jag bara komma innanför dörren när jag fick ett samtal från min far... Det var ett upprivande samtal som jag fortfarande har svårt att smälta.. Min morbror hade skjutit sig själv någon gång mellan tisdag-onsdag =(. Jag bara kan inte förstå. Allting bara brast & jag somnade helt känslomässigt utmattad 19.30.

Nu har jag lyckligtvis haft en skön & avkopplande helg, det är tur.. Men jag känner inte för att gå till jobbet imorgon. Jag får försöka fokusera min tanlar på lilla "pluppen" som växer för fullt inne i mig.

Nu sak jag äta pallt, Mmm..

Ha en trevlig söndagkväll!